Gästblogg: Inkluderande ledarskap

Det händer att vänner, kollegor och andra kloka människor hör av sig till mig med tankar och texter att dela. Igår fick jag det här blogginlägget om inkluderande tränarskap skickat till mig från Anna Lindén i Eskilstuna. Tack för det Anna, inspirerande läsning, keep it up!

Idag snackar vi tränaregenskaper. Och ledaregenskaper!

För helvete vad jag gillar mina boxningstränare. Alltid när jag är där så blir jag glad! När jag är på väg dit, när jag står och lindar händerna, på uppvärmningen, mitt i en svettig säck-rond eller när vi flåsar tillsammans på slutet. Jag ler inifrån och ut, och tränarna får alla att le tillbaka.

De får oss att känna oss välkomna, sedda och starka. De får oss att vilja svettas tillsammans.

Hur gör de?

Rätt bemötande.

Vad är rätt bemötande?

Jo, i en träningslokal med tjejer, killar, äldre, yngre och spännisar och mjukisar och allt däremellan, så finns det några saker som gör de här tre snubbarna till just hjältar – som lyckas skapa fokus på glädjen i träningen:

De förklarar övningarna enkelt. De berättar syftet med övningen, visar vilka vridrörelser som ingår, visar med kroppen hur man ska göra, klart och tydligt utan onödigt babbel eller jargong som ingen fattar.

De väljer tjejer och killar, ung och gammal, ny och erfaren, när de ska visa en övning med någon. Det gör att vi känner oss involverade och sedda.

De säkerställer att alla har någon att köra med innan de drar igång en övning. De parar ihop oss förutsättningslöst, utan att ta för givet vem som vill köra med vem.

De peppar utan att vara överhurtiga när övningen är igång. De använder rätt ord, de påminner oss om vad vi ska göra, de säger att vi är starka och duktiga. De säger att de tycker om det de ser och hör.

De är måna om att nya välkomnas ordentligt och stämmer av hur det känns, innan och efter.

De cirkulerar runt i lokalen och ger tips till dem som behöver det. De korrigerar den som behöver det. Oavsett om du är biffig, svensktalande, mörkhårig eller kortvuxen så får du det du behöver. Fokus på det viktiga: tekniken och din utveckling och allas gemensamma glädje.

De har ingen sexistisk eller homofobisk jargong. de tar inte för givet att någon är bättre än någon annan av någon anledning. Om en jargong skulle uppstå i lokalen, säger de till.
De hälsar alltid. De säger alltid hej och hej då. Till alla.

Dessutom har de ett närmast outsinligt register av övningar. Det skapar en stor variation i både uppvärmning, avslutning och allting däremellan. Och de är fullständigt otrendigt klädda och har inget behov av att bevisa någonting för någon. De är där för att vi ska få en bra träning, och för att få oss att använda varje minut. Jag är så gruvligt glad att jag hittat till denna klubb, där alla är välkomna.

De här ledarna är riktiga vardagshjältar. Och det känns på något vis extra viktigt i just en boxningsklubb.

Slut på inlägget.

Ut och älska era hjältar idag.

Länk till Annas blogg: https://groncyklist.wordpress.com/2018/03/08/4346/

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s