I see you

När jag var liten såg jag filmer som Invasion från Mars och ET. Jag tänker ofta på hur filmer speglar samtidens tankar, idéer och rädslor. Rymden var kanske mer främmande förr, och kunskapen om universum inte lika tillgänglig för var och en av oss som idag, tack vare www. Ett angrepp från yttre rymden var high class science fiction.

På äldre dagar ser jag sedan Avatar och nu är det vi som är utomjordingar. Nu är det vi som attackerar från yttre rymden för att totalt demolera en annan planet i jakten på en dyrbar resurs. ”Ur led är tiden”, säger Shakespears Hamlet, och så kanske det är; samtidens hybris.

Hur som helst. Avatarerna som attackeras har ett sätt att leva och existera med varandra och naturen som är djupt harmoniskt. De hälsar på varandra med en fras som kan översättas ”Jag ser dig.” Inspirationen kan mycket väl komma från Sydafrika eller Afrika där man i vissa språk möter varandra med liknande bekräftelse. Det är vackert, och betyder mer än bara att jag ser dig fysiskt. Det finns en djupare innebörd som inbegriper att jag ser dig spirituellt, ser ditt väsen, din kärlek.

Generellt sett är hälsningen en fredshandling. Om vi alla sa ”hej” oftare och vågade möta varandras blick i (håll i dig nu) ett par sekunder, skulle exempelvis det vi kallar för ”integration i samhället” gå betydligt snabbare (för var och en av oss, det är inte en fråga om var man kommer ifrån, utan om att vara en del av det samhället man bor i nu, ihop med andra.) Jag tänker mig att en vinkning och ett ”hej” en gång i tiden betydde typ ”vi kommer i fred och som vänner.” Varför inte ge det beskedet till varandra lite oftare?

I MunktellArenan i Eskilstuna, där jag just nu sitter och skriver det här, har vi den senaste tiden haft en del vandalisering och annat stök. Jag törs med hundra procent säkerhet säga att de som står för detta är tonåringar som tar sig in på arenan och hittar platser där inga vuxna ser dem. Kalla mig gärna fördomsfull! Tyvärr vågar jag också påstå att ungdomarna inne på arenan har passerat vuxna människor som inte sagt ”hej, välkomna.” En enkel fras som annars hade kunnat innebära en känsla av:

1. Någon ser mig och hälsar mig välkommen, vad trevligt!
2. Någon har sett mig, noterat mig, och därför kanske jag inte bör vandalisera..?!

Jag tror på ett par enkla lösningar som skulle göra MunktellArenan och andra platser där våra barn och ungdomar idrottar tryggare.

1. Satsa (kommuner) mer resurser på värdar, vaktmästare och annan personal som säger ”hej och välkommen” till samtliga besökare och säkerställer att de inte befinner sig där de inte syns eller ska vara.

2. Tills detta sker kan vi som är på plats ta det gemensamma ansvaret att hälsa våra gäster välkomna och visa att vi ser dem och bryr oss om dem (och vår arena.)

Ibland behövs inga vidlyftiga projekt, utvärderingar eller tjocka högar av papper med visioner och planer. Ibland behövs det att vi går tillbaka till det mänskliga och säger ”Hej” när någon besöker oss och ”Nej” när någon gör fel.

Kanske kan vi då gå från vandalisering till avatarisering?

 

Love, Sörmlandsidrotten

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s